Ägarna Inger och Eva Gustafsson
havet vid Bovallstrand

GAMMAL STANDARD OCH TRADITION, MODERN DESIGN

På Bovalls Dörrbyggeri har vi arbetat med trädörrar sedan 1940-talet. Även om världen har förändrats mycket sedan dess, bygger vi fortfarande många av våra dörrar i gammal standard. Och, inte minst, så arbetar vi fortfarande utifrån samma principer och standard för kvalitet, respekt för råvaran och hållbarhet när vi bygger våra inner- och ytterdörrar idag. Alla dörrar tillverkas i Bovallstrand, längst ut på Sotenäs. Det kommer vi heller aldrig ändra på.

Traditionell dörrtillverkning, i tre generationer.

Vågorna slår mot däcket och skummet lägger sig som ett vitt spår efter ekipaget där det knotar fram på Skagerack. Jakten Lina är snart tillbaka i Bovallstrand efter ännu en resa till norska Fredrikstad. Båten är fullastad med norskt virke som ska säljas vidare i hemmahamnen. Fartygets ägare heter Johan och det var med honom släkttraditionen att arbeta med trä tog sin början under 1800-talet.

I allt för tidig ålder lämnade dock Johan jordelivet och fraktverksamheten lades ner. Men med tiden startade istället hans son Gustaf en trävaruaffär på samma plats där virket brukade lastas av.

Affären blev arbetsplats åt både honom och hans söner. En av dessa var Bengt Gustafsson. Efter folkhögskolan hade han tänkt läsa till byggmästare precis som sin far. Men av det blev inget. Efter en kort tid på utbildningen beordrades han hem. Familjeföretaget hade fått i uppdrag att rita och beräkna material till hotellet Bovallsgården och då behövdes all hjälp som fanns att tillgå.

Så där är han, Bengt, tillbaka på familjeföretaget i Bovallstrand. Fast inte så länge till. Hans far insåg nämligen att i framtiden, när hans barn skaffat egna familjer, skulle det bli svårt för dem att alla försörja sig på trävaruaffären.Bengt började då fundera på snickeritillverkning och att starta dörrsnickeri.

Med hjälp av ett lån på sjutusen kronor från sin farmor hade snart funderingarna tagit steget ut i verkligheten. Men året är nu 1943 och i Europa härjade andra världskriget för fullt. Tiderna var osäkra och det var ont om både kapital och material. Vad skulle man bygga med?

Under sommaren samma år ritade Bengt badhotellet i Bovallstrand. Som tack för hjälpen fick han riva och ta tillvara på materialet från det varmbadhus som stod på platsen. Något som kom väl till pass nu när det skulle byggas snickarverkstad. Tegelstenarna blev ett pannrum medan brädorna och dörrarna användes till själva arbetslokalen. För att gardera sig byggdes verkstaden som ett bostadshus. På det viset kunde den lätt göras om till rum för badgäster i fall de oroliga tiderna skulle slå till mot snickeribranschen.

"Här på Bovalls Dörrybyggeri bygger vi dörrar som om de vore båtar. Snickeriet ligger mitt i det yttersta kustbandet på Sotenäs i Bohuslän. Här är vädret lika vresigt nuförtiden som när farfar en gång satte standarden för vår kvalitét. Därför fortsätter vi att bygga på ungefär samma sätt."
// Eva & Inger Gustafsson, Bovallstrand

Tyvärr var det knappast så att materialbristen upphörde bara för att byggnaden blev färdigställd. Ett problem var till exempel att skaffa torr ek till dörrtrösklar. Men vad är problem till för om inte för att lösas? Båtvarvet på Badholmsvägen i Bovallstrand hade lite svensk ek liggande. Dit gick Bengt med en dragkärra och hämtade kasserade bitar. Ur dessa kunde han med hjälp av bandsågen, egenhändigt tillverkad av en krokig ekgren och två hjul från en T-Ford, såga ut tröskelämnen som sedan lades på tork i hans farmors ladugård strax intill verkstaden.

På den vägen är det. De knapra omständigheterna fordrade en hög nivå av uppfinningsrikedom och saker och ting byggdes för att hålla – man hade helt enkelt

inte råd med annat. Bengt Gustafssons snickeri finns fortfarande kvar i Bovallstrand och drivs av Inger och Eva, två av hans barnbarn. Numera har man specialiserat sig på dörrar och går under namnet Bovalls Dörrbyggeri. Idag är förstås situationen annorlunda, det är lättare att få tag på bra material. Men andan och kunskapen om hur man tillverkar från grunden – från råmaterial till färdig dörr, finns kvar. En tradition som liksom företaget har gått i arv från generation till generation.

GRUNDAREN MINNS

Bengt Gustafsson föddes 1919 och grundade AB Bengt Gustafssons snickerifabrik, som firman hette då, 1943. När han var 88 år började han skriva ner sina minnen. Här följer ett antal utdrag ur hans handskrivna anteckningar.

Grundaren Bengt Gustafsson

RAGNAR, TORE OCH LEIF MINNS

Ragnar Haglund började arbeta på snickerifabriken 1946. Men när han började hette företaget Bengt Gustafssons Snickerifabrik AB, och hans första arbetsuppgift var inte att snickra.

PLATSEN BOVALLSTRAND

”Sorglig och dyster, klippor och åter klippor, skogslösa berg, inga träd, inga buskar, ingen grönska”. Det är inte alltid Bovallstrand har betraktats som ett soligt semesterparadis. Men i och med badortsperioden i slutet av 1800-talet och början 1900-talet ändrades synen på samhällen längs med Bohuskusten. 

KLIMATET

Västkustens klimat är hårt med saltstänk och starka vindar. För att dörrarna ska stå pall för det tuffa vädret på Bohuskusten krävs både gediget material och stabila konstruktioner.

Varukorg

Påskmarknad & café i Bovalls galleri, fre & lördag kl:12-15. Välkommen!

X